När Herren för andra gången förde Sitt folk till Kanaans gränser, fick dessa hedniska folkslag skåda än fler bevis på Hans makt. I den seger israeliterna vann över kung Arad och kananéerna, och i det underverk, som utfördes för att rädda dem, vilka hade blivit bitna av ormarna, såg de tydliga bevis för, att Gud var med israeliterna. Fastän de hade blivit nekade, att tåga genom Edoms land och sålunda måst ta den långa och svåra vägen utefter Röda Havet, hade de inte under sin vandring förbi Edoms, Moabs och Ammons land, eller på någon plats de varit lägrade, visat någon fiendskap, ej heller skadat folket eller dess bosättningar. Då de kom till amoréernas landområde, bad de om, att få tåga rakt igenom landet och lovade, att iaktta samma regler, som de hade följt i sitt umgänge med andra nationer. När den amoréiske kungen avslog denna hövliga begäran och trotsigt samlade sin här till strid, var amoréernas syndamått fullt och Gud skulle nu utöva Sin makt för deras omstörtning.