Då Satan blev utkastad från himmelen, beslöt han att upprätta sitt rike på Jorden. Sedan han frestat och övervunnit Adam och Eva, menade han, att världen var hans egendom. "Ty", sade han, "de har valt mig till härskare." Satan påstod, att syndaren inte kunde förlåtas, och att det fallna släktet rätteligen var hans undersåtar och Jorden hans. Men av oändlig kärlek och nåd gav Gud Sin egen älskade Son – en, som var Hans jämlike – för att utstå syndens straff. På det sättet öppnade Han en utväg åt människorna, så att de kunde bli återlösta från Satans makt och återföras till harmoni med Gud. Därmed kunde människan alltså åter komma i besittning av sitt hem i Eden. Den stora strid, som inletts i himmelen, skulle avgöras i just denna värld, på själva det område, över vilket Satan påstod sig ha herravälde.