Bileam hade fått tillåtelse, att gå med sändebuden från Moab, därest de skulle komma om morgonen och kallade honom. Men enär de blev förnärmade över hans dröjsmål och väntade att få ett andra avslag, begav de sig åstad på sin hemresa, utan att hålla någon vidare rådplägning med honom. Han hade nu ingen ursäkt för sin önskan, att efterkomma Balaks begäran. Men Bileam hade beslutat, att försäkra sig om belöningen, och han tog den åsninna, som han brukade rida på, och begav sig i väg. Han fruktade, att den gudomliga tillåtelsen ännu skulle bli återkallad, och han skyndade sig ivrigt och otåligt framåt, för att han inte förlora den efterlängtade belöningen.