Kungen i Moab, som nu var modfälld och bedrövad, utropade: "'Vill du inte förbanna dem, så låt i alla fall bli att välsigna dem!'" Men ett svagt hopp om framgång fanns ännu i hans hjärta, och han beslöt att göra ett annat försök. Han ledsagade nu Bileam till berget Pegor, på vilket fanns ett tempel, som var invigt till Baals, deras guds, tygellösa gudstjänst. Här uppfördes lika många altaren som på de andra platserna, och lika många djur offrades; men Bileam gick ej avsides för att inhämta Guds vilja, som han hade gjort vid de andra tillfällena. Han sökte nu inga spådomstecken, utan ställde sig vid altarena och betraktade Israels tält. Guds Ande kom då över honom, och han uttalade denna välsignelse: