Sköna är dina tält, Jakob,
dina boningar, Israel!
De sträcker sig vida, som gröna dalar,
de liknar trädgårdar vid en flod,
aloeträd som Herren planterat,
cedrar som växer vid vatten.
Folkslag skall bäva för Israels makt,
hans arm skall betvinga många folk.
Han kung skall bli större än Agag,
hans välde växa i makt och ära. . . .
Han har lagt sig till ro, han vilar
likt ett lejon,
ett lejon som ingen vågar störa.
Välsignad den som välsignar dig,
förbannad den som förbannar dig.