Moses sörjde likväl ej över, att han hade haft bördor att bära, ty han visste, att hans mission och verk hade blivit förordnade av Gud Själv. När han först kallades till, att befria israeliterna ur deras träldom, sökte han att undandra sig ansvaret; men efter att han åtagit sig verket, hade han inte lagt sin börda åsido. När Herren föreslog att befria honom från ansvaret och förgöra de upproriska israeliterna, kunde Moses inte ge sitt samtycke därtill. Fastän hans prövningar hade varit stora, bevisade Gud honom på samma gång en särskild ynnest; han hade vunnit en stor erfarenhet under resan genom öknen – han fick skåda uppenbarelserna av Guds makt och härlighet samt stora kärlek. Han tyckte sig ha handlat vist, då han valde att hellre bli illa behandlad tillsammans med Guds folk, än att en kort tid leva i syndig njutning.