Israels barn bröt nu upp från sin lägerplats ibland akacielundarna i Shittim och gick ned mot Jordanfloden. Alla visste likväl, att de ej kunde gå över den utan gudomligt bistånd. Vid denna tid på året, nämligen våren, då den smältande snön på bergen hade höjt vattnet i floden, så att den svämmade över sina bräddar, var det omöjligt att gå över den vid de allmänna vadställena. Det var Guds vilja, att Israels tåg över Jordan skulle ske på ett övernaturligt sätt. På Guds befallning sade Josua till folket, att de skulle helga sig. De fick inte synda och skulle även rena sig från all yttre orenhet, "ty i morgon", sade han, "skall Herren göra under bland er.'" "Förbundsarken" skulle bäras framför israeliterna. När de såg, att prästerna, som bar detta tecken på Guds närvaro, lämnade sin plats i mitten av lägret och gick ned mot Jordan, skulle även de bryta upp ifrån sin plats och följa med. Omständigheterna i samband med övergången blev noggrant förutsagda, och Josua sade ytterligare: "'Av detta skall ni förstå att den levande Guden är mitt ibland er och att han skall driva undan kananeer . . . . för er: förbundsarken, hela jordens härskares ark, skall gå framför er över Jordan."