Josua insåg, att Jeriko måste först intas, innan Kanaan kunde bli underkuvat. Men först av allt sökte han, att försäkra sig om gudomligt bistånd, vilket även beviljades honom. När han lämnade lägret, för att allvarligt begrunda läget och be Israels Gud att gå framför Sitt folk, blev han varse en beväpnad krigare med hög gestalt och befallande utseende, vilken stod där framför honom med "draget svärd." På Josuas fråga: "'Hör du till oss eller till våra fiender?'", svarade krigaren honom: "'Nej, jag är anförare för Herrens här. Nu har jag kommit.'" Och han gav Josua samma befallning, som Moses fick vid den brinnande busken i Horeb: "'Ta av dig dina skor, du står på helig mark.'" Härigenom uppenbarades den hemlighetsfulle främlingens verkliga karaktär. Det var Kristus, den Upphöjde, som stod framför Israels ledare. Josua föll ned, slagen av vördnad och skräck, på sitt ansikte och tillbad Honom; och Herren sade: "'Nu ger jag Jeriko och dess kung i ditt våld", och Han instruerade Josua angående stadens erövring.