Israels barn prisade Gud vid Lövhyddohögtiden, när de erinrade sig Hans barmhärtighet, som Han bevisade, genom att befria dem ur Egyptens träldom och Hans stora omsorg om dem under deras pilgrimsliv i öknen. De gladde sig även över, att de fått förlåtelse och blivit godtagna av Gud genom gudstjänsten på Försoningsdagen, som just var avslutad. När Herrens frälsta har kommit in i det himmelska Kanaan – för evigt blivit befriade ur förbannelsens träldom, vari "hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor" (Romarbrevet 8:22) – då kommer de att fröjda sig med outsäglig och härlig glädje. Kristi stora försoningsverk för människornas räkning har då blivit fulländat, och deras synder har för evigt blivit utplånade.