Folket vände sig ånyo till Honom, som det hade övergivit och förolämpat. "Då ropade de till Herren: 'Vi syndade mot dig när vi övergav vår Gud och dyrkade baalsgudarna.'" Men sorgen hade inte medfört verklig bättring. Folket sörjde, eftersom deras synder fört lidande över dem och inte för att de hade vanärat Gud genom överträdelse av Hans heliga lag. Sann bättring innebär mer, än att blott sörja över synden; den innefattar även ett beslutsamt övergivande av det onda.