Hannas bön blev uppfylld, och hon erhöll den gåva, som hon så enträget hade anhållit om. Hon födde en son och gav honom namnet Samuel, det vill säga "begärd av Gud." Så snart som den lille var gammal nog, att kunna tas från modern, uppfyllde hon sitt löfte. Hon älskade sitt barn så mycket, som en mors hjärta förmår, och då hon dag efter dag såg, hur hans krafter utvecklades, och hörde hans joller, blev han allt kärare för henne. Han var hennes ende son, Guds särskilda gåva; men hon hade erhållit honom som en skatt, vilken var helgad åt Gud, och hon ville inte undanhålla Givaren Hans eget. |