Samuel talade sedan till folket om "de kungliga rättigheterna", genom att han framställde grunderna för en kunglig regering, enligt vilka den skulle förvaltas. Kungen skulle inte bli envåldshärskare, utan skulle utöva sin makt i överensstämmelse med den Högstes vilja. Detta tal nedtecknades i en bok, i vilken även furstens företrädesrätt eller privilegier och folkets rättigheter och förmåner blev framställda. Fastän folket hade föraktat Samuels varning, bemödade sig likväl den trogne profeten – som måste lyda dess önskningar – om, att så vitt möjligt bevara dess frihet.