Genom tron togs Enok "härifrån så att han inte behövde se döden. . . . Dessförinnan fick han vittnesbördet att han hade fått nåd hos Gud." – Hebréerbrevet 11:5 (Bibel 2000:s egen kursivering). Mitt i en värld, som på grund av synden var dömd till undergång, levde Enok i en så innerlig förening med Gud, att han inte fick komma under dödens makt. Denne profets fromma karaktär avbildar det heliga tillstånd, som måste uppnås av dem, vilka vid Kristi andra ankomst skall bli "friköpta från jorden" (Uppenbarelseboken 14:3). Orättfärdigheten kommer att råda på den tiden, liksom före Syndafloden. Människorna kommer att lyda sina fördärvade hjärtans ingivelser samt en bedräglig filosofis föreskrifter och göra uppror mot himmelens myndighet. Men Guds barn kommer, liksom Enok, att eftersträva hjärtats renhet och vara underdåniga Herrens vilja, så att de slutligen blir lika Kristus. De kommer, som Enok, att förkunna för världen Herrens andra ankomst och de straffdomar, som väntar överträdarna. Och genom sitt heliga umgänge och exempel kommer de att fördöma människornas synder. Liksom Enok förflyttades till himmelen, innan Jorden förstördes genom vatten, kommer de levande rättfärdiga att förflyttas från Jorden, innan den förstörs genom eld. Aposteln säger: "vi skall inte alla dö, men vi skall alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud." "Ty när Herren själv stiger ner från himlen och hans befallning ljuder genom ärkeängelns röst och Guds basun, då skall de som är döda i Kristus uppstå först, och därefter skall vi som är kvar i livet föras bort bland molnen tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och sedan skall vi alltid vara hos honom. Ge nu varandra tröst med dessa ord." – Första Korintierbrevet 15:51-52; Första Tessalonikerbrevet 4:16-18.