De ljud, som träffade profetens öron, vederlade den olydige kungens uppgift. På hans fråga: "'Vad är det då för bräkande och råmande jag hör?'", svarade Saul: "'Det är djur som har förts hit från amalekiterna . . . folket sparade det bästa av boskapen för att offra åt Herren, din Gud. Resten vigde vi åt förintelse.'" Folket hade lytt Sauls befallningar; men han tvekade inte, att ge det skulden för sin olydnad, för att själv synas oskyldig.