Saul kände större oro över, att Samuel ville lämna honom, än han gjorde över Guds misshag. Han visste, att folket hade större förtroende till profeten, än till honom själv; och han insåg, att han inte kunde bibehålla sin egen myndighet, om en annan, på Guds befallning, nu bleve smord till kung. Om Samuel skulle överge honom helt och hållet, fruktade han, att en uppresning genast skulle äga rum, och därför bad han enträget profeten om, att ära honom inför de äldste och folket, genom att delta med honom i den offentliga gudstjänsten. Samuel gav efter för kungens begäran, därtill uppmanad av Gud, så att ej någon anledning till uppresning skulle ges; men han stannade blott som ett tyst vittne till gudstjänsten.