När Saul kallades till kung, hade han inga höga tankar om sina egna förmågor, och han var då villig, att ta emot undervisning. Hans kunskaper och erfarenhet var mindre omfattande, och hans karaktär var högst bristfällig Men Herren gav honom den Helige Ande till ledare och hjälpare och försatte honom i en sådan ställning, att han kunde uppamma de egenskaper, som Israels härskare måste äga. Hade han förblivit ödmjuk och ständigt sökt Herrens ledning, skulle han med framgång och utmärkelse ha kunnat fullgöra sin höga ställnings skyldigheter. Varje god egenskap skulle under den gudomliga nådens inflytande ha blivit starkare, medan de onda böjelserna skulle ha förlorat sin kraft. Det är Herrens avsikt, att utföra ett sådant verk för alla, som viger sig åt Hans tjänst. Det finns många, som Han kallat till, att stå i förbindelse med Hans verk, därför att de har en ödmjuk och läraktig anda. Genom Sin försyn ger Han dem en sådan sysselsättning, att de kan lära av Honom. Han uppenbarar för dem bristerna i deras karaktär, och Han ger alla, som ber Honom om hjälp, kraft till att rätta till sina ofullkomligheter.