Dessa andar, som besvärjdes, var ej de avlidnas andar, utan onda änglar, Satans ombud. Forntidens avgudadyrkan, vilken, som vi har sett, innefattade både tillbedjan av de döda och ett förment umgänge med dem, förklarar Skriften vara tillbedjan av onda andar. Aposteln Paulus, som varnar sina bröder för, att på något sätt delta i sina hedniska grannars avgudadyrkan, säger: "att det som de offrar offrar de åt onda demoner och inte åt Gud, och jag vill inte att ni skall ha gemenskap med demonerna." Första Korintierbrevet 10:20. Psalmisten säger med beträffande israeliterna, att: "Sina söner och döttrar offrade de åt demonerna", och han förklarar i nästa vers, att de offrade dem "åt Kanaans avgudar". Psaltaren 106:37-38. De tillbad därför i verkligheten onda andar, demoner, medan de trodde, att de tillbad avlidna människor.