Hade Gud tillåtit David att fortsätta i synden och med fred och välgång inneha tronen, medan han överträdde de gudomliga buden, då kunde tvivlaren och den otrogne ha haft något skäl, för att anföra Davids historia som vanära för Bibelns religion. Men genom att låta David genomgå en sådan erfarenhet, visade Herren, att Han inte kan fördra eller urskulda synden. Och Davids historia visar oss, vilket stort mål Gud har i sikte, då han bestraffar synden; den får oss att även i Guds svåraste hemsökelser spåra Hans barmhärtiga och välgörande avsikter. Han hemsökte David med ris, men Han lät honom inte förgås; ugnen renar, men den förtär icke. Herren säger: "Om hans söner överger min lag och inte följer mina bud, om de kränker mina stadgar och inte gör vad jag befallt, då skall jag straffa deras synd med ris, deras brott med hårda slag. Men jag skall inte ta tillbaka min nåd och inte svika min trofasthet". Psaltaren 89:31-34.