Den andre budbäraren kom och ropade: "'Jag har goda nyheter åt min herre och konung', 'i dag har Herren fällt sin dom och gett dig seger över alla som har rest sig mot dig.'" Fadern framställde åter sin ängsliga fråga: "'Hur har det gått med min Absalom?'" Budet, som ej kunde dölja den sorgliga nyheten, svarade: "'Som det gick för honom, så må det gå för alla dina fiender och dem som reser sig, herre konung.'" Det var nog; David ställde ingen ytterligare fråga, utan gick med nedböjt huvud "upp i kammaren ovanför porten, och han grät och ropade: 'Absalom, min son, min son! Absalom, min son! Om jag ändå hade fått dö i stället för dig! Absalom min son min son!'" |