Då kungen såg, att hans slut var nära, sammankallade han furstarna i Israel och de främsta männen från alla delar av riket, för att anförtro denna gåva i deras vård. Han önskade att ge dem sitt sista uppdrag och försäkra sig om deras hjälp och stöd i det stora verk, som skulle utföras. Man hade ej förväntat, att han personligen skulle befatta sig med denna sak; men Guds Ande kom över honom, och han blev i stånd till, att tala till sitt folk för sista gången med mer, än vanlig iver och kraft. Han omtalade för dem sin egen avsikt, att bygga templet och Herrens befallning, att verket skulle anförtros åt hans son Salomo. Gud hade sagt: "'Det är din son Salomo som skall bygga mitt hus och mina förgårdar, ty honom har jag utvalt mig till min son och jag skall var hans fader. Jag skall trygga hans kungamakt för all framtid, om han fortsätter att handla efter mina bud och stadgar, så som han nu gör.'" David sade vidare: "Och nu säger jag inför hela Israel, Herrens församling, och med vår Gud som vittne: Hållen alla Herrens, er Guds, bud och ge akt på dem, så att ni får behålla detta goda land och lämna det i arv åt era barn för all framtid."