Det är omöjligt att beskriva Jordens förvirrade och ödsliga tillstånd. Bergen, som en gång varit så sköna i sin fullkomliga regelbundenhet eller symmetri, hade blivit söndrade och oregelbundna. Stenar och ojämna klippstycken låg kringströdda överallt på Jordytan. På många platser hade kullar och berg försvunnit, utan att lämna något spår efter sig; medan slätter hade förvandlats till bergskedjor. Dessa förändringar var mer framträdande på somliga platser, än på andra. Där en gång Jordens rikaste skatter av guld, silver och ädelstenar hade funnits, såg man nu de tydligaste spåren efter förbannelsen. I de trakter, som ej varit bebodda, samt i de länder, vars invånare varit mindre brottsliga, vilade förbannelsen inte lika tungt.