Sedan talade Kristus om vilken grund sann förlåtelse ska vila på och faran av att nära ett sinnelag som inte vill förlåta sin nästa. I liknelsen berättade han om hur en kung behandlade sina ämbetsmän i statsförvaltningen. En del av dessa ämbetsmän hade hand om ofantliga summor av statens pengar. När kungen undersökte hur de skötte denna förvaltning, visade det sig att en man var skyldig honom den enorma summan tiotusen talenter. Han hade inga möjligheter att betala tillbaka, så enligt gängse regler beordrade kungen att mannen skulle säljas tillsammans med alla sina ägodelar, så att betalning kunde ske. Men den förskräckte mannen föll ner för kungens fötter och sade: "Ge mig tid, så skall jag betala alltsammans." Matt 18:26. Då blev kungen rörd och kände medlidande och efterskänkte mannens hela skuld.