Det enda som kunde ha varit värdefullt för honom har han förlorat. Genom att leva ett själviskt liv har han avvisat den gudomliga kärlek som nåderikt kunde ha' flödat till hans med människor. Han har alltså förkastat livet, eftersom Gud är kärlek och kärlek är liv. Denne man valde hellre det världsliga än det andliga, och liksom det världsliga måste han förgås. "En människa som, mitt i sin härlighet, är utan förstånd, hon är lik boskapen, som förgörs." Ps 49:21.