I den här liknelsen mötte Kristus folket på deras egen mark. Många av dem som lyssnade på Kristi ord hade uppfattningen att det fanns ett medvetet tillstånd mellan döden och uppståndelsen. Den här uppfattningen kände Frälsaren till och han framställde sin liknelse på ett sådant sätt att viktiga sanningar inpräntades genom dessa förutfattade meningar. Han framställde en spegel för sina åhörare, där de kunde se hurdan deras relation med Gud verkligen var. Han använde sig av den allmänna uppfattning för att förmedla det han ville att alla skulle lägga märke till - att ingen värderas efter ägodelar, eftersom alla ägodelar är ett lån från Gud. Genom att missbruka dessa gåvor placeras man lägre än de fattigaste och mest plågade, vilka älskar och litar på Gud.