Vingårdsmännen som fått ansvar över Herrens vingård brast i förtroende. Prästerna och lärarna var inga trofasta handledare för folket. De framställde inte Guds nåd för dem, och inte heller hans berättigade krav på deras kärlek och tjänst. Vingårdsmännen sökte sin egen ära. De ville tillägna sig frukterna i vingården, och de lade sig vinn om att själva bli ärade och uppmärksammade.