Med ett ömt fadershjärta hade Gud tålamod med sitt folk. Han vädjade till dem genom att visa barmhärtighet och genom att ta den tillbaka. Tålmodigt framställde han deras synder för dem, och med stort tålamod väntade han på deras erkännande. Profeter och budbärare sändes till dem för att inpränta Guds krav på vingårdsmännen. Men i stället för att välkomna dem behandlade de dem som fiender. Vingårdsmännen förföljde och dödade dem. Gud fortsatte att sända andra budbärare, men de utsattes för samma behandling som de första, fast med ännu större hat.