Liknelsen om säden uppenbarar att Gud är verksam i naturen. Gud har själv gett sädeskornet den egenskapen att det kan gro. Om sädeskornet lämnades för sig självt, skulle det inte ha kraft att göra det. Människan bidrar också till sädens möjlighet att växa. Hon måste göda jorden och få säden i marken. Hon måste sköta jorden. Men det finns gränser för vad hon kan göra. Människan har inga kunskaper eller kraft att få fram liv ur sädeskornet. Även om människan anstränger sig till det yttersta, måste hon ändå förlita sig på Honom som med sin fullkomliga makt har skapat den underbara föreningen mellan sådd och skörd.