Så arrenderar någon en sådan åker, och när han då plöjer grävs skatten upp ur marken. När han upptäcker den här skatten och ser möjligheterna framför sig, gräver han ner den igen, springer hem och säljer allt han äger och har för att kunna köpa åkern. Familjen och grannarna är säkert övertygade om att han förlorat förståndet, eftersom de inte kan se något värde i den där övergivna åkern. Marken verkar inte vara värd någonting om man bara ser på den, men han vet vad han gör, och när han har köpt åkern letar han fram skatten igen.