Liknelsen om köpmannen som letade efter vackra pärlor har dubbel innebörd. Den tillämpas inte bara på dem som söker det himmelska riket, utan också på Kristus som söker sitt förlorade arv. I den värdefulla pärlan såg Kristus, den himmelska köpmannen som söker efter vackra pärlor, den förlorade mänskligheten. Han såg möjligheterna till försoning för människan, som var orenad och förstörd av synd. Hjärtan som varit slagfält i konflikten med Satan och som blivit räddade genom kärlekens makt är mer värdefulla för Återlösaren än de som aldrig fallit. Gud såg inte människan som eländig och värdelös. Han såg henne i Kristus, såg vad hon kunde bli genom återlösande kärlek. Han samlade ihop universums rikedomar för att med dem köpa pärlan. Jesus, som hittat den, sätter tillbaka den i sin egen krona. "Ja, ädelstenar är de i en krona, strålande över hans land". Sak 9:16. "Och dessa, säger Herren Sebaot, skall jag ha som min egendom på den dag då jag utför mitt verk." Mal 3:17.