Många grubblar mycket över sina misstag, motgångar och besvikelser. Deras hjärtan är fyllda av sorg och modlöshet. Under mitt besök i Europa fick jag brev från en kristen medsyster, som kände det så och var djupt bekymrad. Hon bad mig om några uppmuntrande ord. Natten efter det att jag läst hennes brev drömde jag, att jag gick omkring i en trädgård och en som tycktes vara trädgårdens ägare, visade mig omkring. Jag plockade blommor och njöt av deras doft, då brevskrivaren som också gick vid min sida, pekade på några fula tistlar som stod i hennes väg. Hon gick inte i själva gången, hon följde inte den som visade oss omkring, utan hon vandrade bland tistlar och törnen. "Är det inte bedrövligt att det finns tistlar i denna vackra trädgård?" Då sade vår ciceron: "Låt törnena vara, de gör dig bara illa. Plocka bara rosor, liljor och nejlikor. "