Många lugnar sitt oroliga samvete med att de kan omvända sig från sina onda vägar närhelst de vill, att de kan avvisa nådens inbjudan till bättring och ändå på nytt känna sig påverkade av Andens maning. De tror att de i ett ögonblick av yttersta nöd kan vända om från sina onda vägar, trots att de vigt sitt liv åt det ondas tjänst och avvisat nådens Ande. Så enkelt är det dock inte. Ett helt livs fostran och vanor har så grundligt präglat karaktären, att man sällan finner någon, som då vill bli delaktig av Jesu egenskaper.