Satan med sina grymma frestelser plågade Jesu hjärta. Synd, som var misshaglig för honom, lades på honom, tills han våndades under dess börda. Inte att undra över, att hans mänskliga natur bävade i denna förskräckliga stund. Med förvåning bevittnade änglarna Guds sons förtvivlade själsångest, som var så mycket större än hans kroppsliga smärta, att han knappt kände denna. Himmelens härskaror betäckte sina ansikten för den gruvliga synen.