Gud har visat mig att han gav sitt folk en bitter bägare att dricka för att rena och luttra dem. Det är en bitter dryck, men den kan göras ännu bittrare genom att de knotar och klagar. De som tar emot bägaren på det sättet måste dricka ännu en, eftersom den första inte hade åsyftad verkan på hjärtat. Har inte heller den andra någon inverkan måste de få ännu en, och ännu en, till dess att den önskade verkan inträder, annars förblir deras hjärtan orena. Jag såg att denna dryck kan göras mindre bitter genom tålamod, uthållighet och bön, och att den har sin åsyftade verkan på dem som tar emot den på så sätt. Därigenom blir Gud ärad och förhärligad.