Jag försökte skydda mig för hans blick, eftersom jag kände att jag inte kunde uthärda hans utforskande ögon. Men han log och kom fram och lade händerna på mitt huvud, och sade: ”Var inte rädd”. Ljudet av hans mjuka stämma kom mitt hjärta att känna en lycka som jag aldrig tidigare hade erfarit. Jag var alltför lycklig för att få fram ett enda ord. Överväldigad av en outsäglig lycka föll jag ned framför hans fötter. Medan jag hjälplös låg där passerade sköna och underbara scener förbi min blick, och det tycktes mig som om jag hade nått fram till himlens trygghet och frid. Så småningom återfick jag mina krafter och jag reste mig upp. Jesu kärleksfulla blick vilade fortfarande på mig och hans leende fyllde mitt hjärta med glädje. Hans närhet uppfyllde mig med helig vördnad och en obeskrivlig kärlek.