Då blev jag så upprörd att jag handgripligt började driva ut folket ur rummet. Men medan jag lyckades få ut en kom tre andra in i stället och dessa hade med sig smuts, spån, sand och allt slags skräp som spreds ut så att varenda en av de äkta juvelerna, ädelstenarna och mynten till slut var så övertäckta att de inte längre syntes. De bröt till och med sönder mitt skrin och strödde omkring delarna bland skräpet. Jag tyckte att det inte fanns en enda människa som brydde sig om min sorg och vrede. Allt kändes hopplöst och jag satte mig modlös ned och grät. |