Församlingens hopp
Ur, Review and Herald, den 10 juni 1852
När jag på senare tid har sett mig omkring för att finna ödmjuka efterföljare till den anspråkslöse och kärleksfulle Jesus, har jag fått söka länge. Många av dem som säger sig se fram mot Kristi snara ankomst har anpassat sig till denna världen och är mer intresserade av att få erkännande från sin omgivning än att få Guds ynnest. De har blivit kalla och formella precis som de, till namnet, kristna samfunden, som de ganska nyligen lämnade. De ord som talades till församlingen i Laodicea är en perfekt beskrivning av deras nuvarande tillstånd. (Upp. 3: 14-20). De är ”varken kalla eller varma”, utan ”ljumma”. Om de inte följer det ”trogna och sannfärdiga vittnets” råd och med brinnande iver omvänder sig och tillägnar sig ”guld som är luttrat i eld”, ”vita kläder” och ”ögonsalva”, kommer han att spy ut dem ur sin mun.