Petrus följde sin Herre efter att han hade blivit förrådd. Han var angelägen om att se vad som skulle hända med Jesus. Men när Petrus blev anklagad för att vara en av hans lärjungar drev rädslan för den egna säkerheten honom att förneka att han kände Jesus. Lärjungarna var kända för sitt sanningsenliga tal, och för att övertyga sin anklagare om att han inte tillhörde Kristi lärjungar, förnekade Petrus för tredje gången beskyllningen med eder och svordomar. Jesus, som stod ett stycke från Petrus, vände sig då om och såg på honom med en bedrövad och förebrående blick. Då kom lärjungen ihåg vad Jesus hade sagt till honom i det övre rummet, men också hans egna ivriga försäkran: ”Även om alla andra överger dig, så skall jag inte göra det” (Matt. 26:33).