Även om lärjungarna hade blivit besvikna i sina förhoppningar beträffande Jesus, älskade de honom fortfarande. De ville ge hans kropp en värdig begravning, men visste inte hur de skulle göra det. Men en rik och inflytelserik rådman bland judarna som hette Josef och var från Arimatea, vilken var en sann Jesu lärjunge, gick i hemlighet, men ändå med frimodighet, till Pilatus för att be om att få Frälsarens kropp. Josef vågade inte gå dit öppet på grund av judarnas hat. Lärjungarna fruktade att judarna skulle försöka lägga hinder i vägen för att Kristi kropp skulle få en värdig viloplats. Pilatus beviljade emellertid denna begäran och lärjungarna kunde ta ned den livlösa kroppen från korset, medan de med djup smärta sörjde över sina grusade förhoppningar. Omsorgsfullt svepte de kroppen med fint linnetyg, och lade den i Josefs nya gravkammare.