Guds änglar var med William Miller i hans missionsarbete. Han var orubblig och oförskräckt och förkunnade utan fruktan det budskap som han hade blivit anförtrodd. En ogudaktig värld och en kall, världslig kyrka, var tillräckligt för att sätta all hans kraft i verksamhet och gjorde honom villig att uthärda hårt arbete, försakelse, umbärande och lidande. Trots att han motarbetades både av de som bekände sig vara kristna och världen, samt angreps av Satan och hans änglar, upphörde han inte att förkunna det eviga evangeliet för folkmassorna överallt där han blev inbjuden. När och fjärran lät han ropet höras: ”Frukta Gud och ge honom äran, ty stunden för hans dom har kommit” (Upp. 14:7).