Den fruktan som hade gripit många människor försvann inte på en gång. De jublade inte omedelbart över de missräknade. Men när inga synliga tecken på Guds vrede visade sig, försvann deras rädsla, och de började förlöjliga och håna Guds folk. Guds folk blev åter igen satta på prov. Världen förebrådde, hånade och gjorde narr av dem. Dessa som utan minsta tvivel hade trott att Jesus redan skulle ha kommit för att väcka upp de döda och förvandla de levande heliga, ta emot riket och äga det för evigt, kände sig som lärjungarna vid Kristi grav: " De har tagit bort min Herre, och jag vet inte var de har lagt honom " (Joh. 20:13).