Två vackra keruber, en vid varje ända av arken, stod med vingarna utbredda över arken. Deras vingspetsar rörde vid varandra ovanför Jesu huvud, där han stod framför nådastolen. Kerubernas ansikten var vända mot varandra, medan de hade sina blickar vända nedåt mot arken. De representerade hela härskaran av änglar som med intresse betraktade Guds lag. Mellan keruberna stod ett gyllene rökelsekar av guld, och när de heligas böner i tro steg upp till Jesus, och han framställde dem för sin Fader, steg ett moln av väldoft upp från rökelsen. Rökelsen hade de mest underbara färger. Ovanför den plats där Jesus stod, framför arken, fanns en obeskrivligt stor härlighet, som jag inte kunde se på. Den liknade Guds tron. När rökelsen steg upp till Fadern, kom den överväldigande härligheten från tronen till Jesus, och från honom sändes den ut över alla dem, vilkas böner hade stigit upp som väldoftande rökelse. Överflödande ljus strömmade ut över Jesus, omslöt nådastolen, och glansen av Guds härlighet uppfyllde templet. Mina ögon klarade inte att se på det obeskrivliga ljuset någon längre stund. Ord kan inte beskriva det. Jag blev överväldigad och vände mig bort från scenens majestät och härlighet.