Ängeln sade: ”Satan är roten och hans barn är grenarna. Både rot och grenar är nu förtärda. [Se Mal. 4:1.] De har dött en evig död. De skall aldrig mer uppstå, och Gud skall ha ett rent universum”. Sedan såg jag elden, som hade förtärt de ogudaktiga, bränna upp allt avskräde på jorden och rena den. Åter igen såg jag på jorden, och då hade den blivit renad. Det fanns inte ett enda spår kvar av förbannelsen. Jordens sönderbrutna, ojämna yta liknade nu en vidsträckt, plan slätt. Hela Guds universum var rent, och den stora striden var slut för evigt. Vart vi än såg var allt som ögat vilade på vackert och heligt. Och hela den återlösta skaran, gamla och unga, stora och små, lade sina skinande kronor vid Återlösarens fötter och föll ned och tillbad honom som lever i evigheternas evigheter. Den vackra nya jorden, med all sin härlighet, var de heligas eviga arv. Riket och makten och väldet över alla riken under himlen gavs till den Högstes heliga, som skulle besitta det för evigt, ja, från evighet till evighet.