Adventbudskapet, 1922 utg. kapitel 2. 25.     Från sida 18 i den engelska utgåva.tillbaka

Min första syn.

Jag såg ett annat fält fullt av alla slags blommor, och då jag plockade dem, utbrast jag: "De skola aldrig vissna!" Därnäst såg jag en äng med bögt gräs, övermåttan härligt att se. Det var levande grönt och glänste som av silver och guld, i det att det vajade stolt till Jesu, konungens ära. Därefter kommo vi in på en mark, som var full av alla slags djur - lejon, lamm, leopard och varg, alla i fullkomlig sämja. Vi gingo mitt emellan dem, och de följde troget efter. Så trädde vi in i en skog - dock icke lik de mörka skogar, vi ha härnere; nej, nej, utan ljus och utomordentligt härlig. Trädens grenar böjdes fram och tillbaka, och vi ropade: "Vi skola bo tryggt i öknen och sova i skogarna!" Vi gingo genom skogen, i det vi voro på väg till Sions berg.

Fel sättning:
- måste ändras till:
namn och/eller e-mail:

Ändring efter värdering.