Adventbudskapet, 1922 utg. kapitel 20. 104. Från sida 79 i den engelska utgåva. | tillbaka |
Jag vaknade i själsångest och kunde knappast överbevisa mig själv om, att jag hade drömt. Det tycktes för mig, som om min dom var beseglad och Herrens Ande hade lämnat mig för att aldrig mer återvända. Min försagdhet blev då om möjligt ännu större. |