De som givit av sina medel, hava också begått fel, därigenom att de ej undersökt förhållandena för att få veta, om det fanns verkliga behov eller ej. De som hade medel, kommo i en mycket svår ställning. En broder tog skada, emedan för mycket penningar lades i hans händer. Han brydde sig ej om att vara sparsam, utan levde i överflöd och under sina resor gav ut penningar här och där till ingen nytta. Han utövade ett dåligt inflytande genom att så ödsla med Herrens penningar, och han sade i sitt hjärta och till andra: "Det finns penningar nog i J-, mer än det finns användning för, innan Herren kommer." Några togo skada genom ett sådant tillvägagående och kommo in i sanningen med felaktiga' åsikter, i det de ej förstodo, att det var Herrens penningar de använde, och ej insågo penningars värde. Dessa arma själar, som just antagit den tredje ängelns budskap och som sett ett sådant exempel, skola hava mycket att lära med hänsyn till att förneka sig själva och lida för Kristi skull. De måste lära att avstå från sin maklighet, upphöra med att tänka på sin egen bekvämlighet och i stället tänka på själars värde. De som känna, att det vilar ett ansvar på dem, tänka ej på att göra stora förberedelser för att kunna resa makligt och bekvämt. Några, som ej äro kallade därtill, hava blivit uppmuntrade att gå ut på arbetsfältet. Andra hava blivit påverkade av dessa ting och ej insett nödvändigheten av att vara sparsamma, förneka sig själva och bringa något in i Herrens förrådshus. De tänka och säga: "Det finns andra, som hava medel nog; de skola lämna bidrag till tidningen. Jag behöver ingenting göra. Tidningen skall bliva underhållen utan min hjälp."