Herren har visat oss, att man för mycket fruktat för församlingsordning och försummat den. Formväsen bör undvikas, men då man gör det, bör man ej försumma ordning. I himmelen är ordning. Det var ordning i församlingen, då Kristus var på jorden, och efter hans bortgång iakttogs sträng ordning bland hans apostlar. Och nu i dessa yttersta dagar, då Gud för sina barn till trons enhet, är behovet av ordning större än någonsin; ty då Gud förenar sina barn, äro satan och hans änglar strängt upptagna med att förhindra denna enhet och tillintetgöra den. Därför bör man ej ha så bråttom att utsända män i missionsverksamheten, vilka sakna visdom och omdömesförmåga, män, som icke rätt förestå sina egna hem och icke hålla ordning på eller styra de få, som Gud satt under deras uppsyn i hemmet. Likväl anse de sig vara passande att hava uppsyn över hjorden. De företaga många oriktiga mått och steg, och de som inte känna vår tro, mena, att alla budbärare likna dessa män, som gått ut på eget bevåg. Sålunda blir Guds sak vanärad, och många otrogna, som annars skulle vara uppriktiga och med allvar fråga, om dessa ting verkligen förhålla sig så, hålla sig borta från sanningen.