Efter Review and Herald" för den 17 februari 1853.

Kära bröder och systra! Tro vi av hela vårt hjärta, att Kristus kommer snart och att vi nu förkunna det sista nådens budskap - det sista, som någonsin skall ljuda för en fallen värld? Är vårt exempel, vad det bör vara? Kan vår omgivning av vårt liv och vårt tal se, att vi förvänta vår Herres och Frälsares, Jesu Kristi, härlighets uppenbarelse, han, som skall förvandla dessa förnedringens kroppar och göra dem lika sin härlighets kropp? Jag fruktar för, att vi ej tro och fatta detta, såsom vi borde. De som tro de betydelsefulla sanningar, vi bekänna oss tro, böra leva i överensstämmelse med sin tro. Det råder allt för mycken traktan efter nöjen och sådana ting här i världen, som upptaga vår uppmärksamhet. Tankarna få lov att allt för mycket syssla med klädedräkten, och tungan är allt för upptagen med lättsinnigt och intetsägande tal, som drager vanära över vår bekännelse; ty vår umgängelse är ej i himmelen, varifrån vi förvänta Frälsaren.