Änglar vaka över oss och beskydda oss, men vi bedröva ofta dessa änglar genom att hängiva oss åt onyttigt tal, löje och skämt samt försjunka i ett tillstånd av likgiltighet och slöhet. Kanske göra vi nu och då en ansträngning att segra över allt detta, och kanske vi även lyckas, men om vi ej fasthålla den seger vi vinna utan försjunka i samma likgiltighet, ur stånd att möta frestelser och att motstå fienden, så kunna vi ej uthärda prövningen av vår tro, som är dyrbarare än guld. Vi lida då ej för Kristi skull och kunna ej berömma oss av våra prövningar.