Då jag betänker, hur mycket som blivit gjort för att bevara oss i det rätta, ledes jag att utbrista: O, vilken kärlek, vilken underbar kärlek Guds Son har till oss arma syndare! Borde vi vara slöa och likgiltiga, då allt, som kan göras för vår frälsning, blivit gjort? Hela himmelen är intresserad i oss. Vi böra vara levande och vakna, då det gäller att ära, förhärliga och till bedja den Högste. Kärlek och tacksamhet bör strömma ut från våra hjärtan till honom, som visat oss en sådan kärlek och ett sådant medlidande. Vi böra ära honom i vårt liv, i det vi genom en ren och helig vandel visa, att vi äro födda på nytt och att denna världen ej är vårt hem, utan' att vi äro främlingar här, på vandring till ett bättre land.