Adventbudskapet, 1922 utg. kapitel 41. 217.     Från sida 176 i den engelska utgåva.tillbaka

Kristi korsfästelse.

Sedan Jesus blivit fastnaglad vid korset, restes detta upp med stor häftighet och nedstöttes på den plats i jorden, som var avsedd därför, så att musklerna i Jesu kropp därvid söndersletos, vilket förorsakade honom de våldsammaste smärtor. För att göra Jesu död så förnedrande som möjligt blevo två rövare korsfästa tillsammans med honom, en på var sida om honom. Rövarna blevo tagna med makt, och efter mycket motstånd tvingades deras armar bakåt och naglades vid deras kors. Men den ödmjuke Jesus gjorde intet motstånd. Ingen behövde med makt tvinga honom, då han fastnaglades vid korset. Under det rövarna förbannade dem, som hängde dem på korset, bad Frälsaren innerligt för sina fiender: "Fader, förlåt dem, ty de veta icke, vad de göra." Det var ej blott kroppsliga smärtor, Kristus måste utstå; hela världens synd vilade på honom.

Fel sättning:
- måste ändras till:
namn och/eller e-mail:

Ändring efter värdering.